Här ser du Capellagårdens Keramikverkstad som stod klar år 2000.
Arkitekten Erik Asmussen som var Carl Malmstens vän och kollega fick uppdraget att rita keramikverkstaden. Asmussen hade varit verksam i Sverige sedan 1939 och var berömd för sitt sätt att göra hus för människokroppen. Skolans keramiklärare Torleif Johansen och Leon Simonsson fick därför vara med i processen och konkretisera idéerna. Då de själva fick påverka hur verkstaden skulle formges uppstod många erfarenhetsnära frågor att diskutera. Måste t.ex. brännugnarna stå i verkstadens mitt? Det var ju elevernas arbetsplatser och ugnarna störde med sin hetta, sitt buller och stank. De bollade idéer och for på studiebesök till olika keramikutbildningar i England och Danmark. Slutresultatet blev ett verkstadshus helt anpassat efter elevernas behov och som dessutom speglar arbetsprocessen.
Man börjar vid östergaveln där idéer till skisserna utformas, sedan designas dessa vid elevernas arbetsplatser. Processen fortsätter med gipsverkstad, glasyrrum och till sist, allra längst bort ligger rummet med brännugnarna där den färdiga produkten skapas, redo att ställas ut, säljas eller användas för eget bruk. Det finns inte en enda detalj som inte har diskuterats. Allt från gipsverkstaden med det vita kaklet till glasyrrummet, kliniskt inrett med rostfria ytor.
Tyvärr fick Asmussen inte slutföra projektet då han gick bort 1998, 84 år gammal. Arkitekt Sten Christiansen fick istället ta vid. I juni 1999 togs äntligen första spadtaget till bygget och det var kronprinsessan Victoria som höll i skaftet. För att hylla detta ögonblick togs en specialdesignad invigningsspade i keramik fram. Spaden gjordes av Lotta Sjöberg och Mary Engholm som varit studenter på Capella 25 år tidigare.
Innan man satte igång att bygga verkstaden hittade arkeologerna en hel del fynd i marken. En gammal brunn, en bennål, en ring, fragment av vävtyngder, ett lästermunstycke och ett korsformigt rembeslag i brons samt nitar och pikar. Blästermunstycket kan ha varit från en smidesgrop och vävtyngderna troligen från en vävstol. De hittar även krukskärvor och en bit glaserad keramik. Tecken på att keramiken skulle kunna ha producerats just här. Svindlande tanke! Människor började göra keramik på denna plats 990 -1150 e Kr. Med den nya keramikverkstaden är cirkeln sluten.
Läs intervjun med keramikläraren Torleif Johansen.